Årsredovisning 2019
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker relaterade till kundfordringar, leverantörsskulder och lån: marknadsrisk (omfattande ränterisk och valutarisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernen eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat.
- säkerställa att koncernen kan fullgöra sina betalningsåtaganden,- hantera finansiella risker,- säkerställa tillgång till erforderlig finansiering, och- optimera koncernens finansnetto.
Kreditrisk hanteras av koncernledningen. Endast banker och kreditinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating “A” accepteras. Om kunder kreditbedömts av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där finansiell ställning, historiska erfarenheter samt andra faktorer beaktas. Då en väsentlig del av koncernens kontrakt avtalats med hel eller delvis förskottsbetalning eller i andra fall utgörs av kunder med stark finansiell ställning bedöms den kundrelaterade kreditrisken vara begränsad.
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende euro (EUR). Valutarisk uppstår från betalningsflöden i utländsk valuta, så kallad transaktionsexponering, och från omräkning av balansposter i utländsk valuta samt vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar och balansräkningar till koncernens rapportvaluta som är svenska kronor (SEK), så kallad balansexponering.
Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. I Azelio uppstår valutarisk framförallt genom framtida affärstransaktioner, främst i moderföretaget där en väsentlig del av transaktionerna sker i euro. Koncernen utsätts även för valutarisk relaterad till statligt finansierade projekt där bidragsfinansiering primärt erhålles i euro. I dotterföretagen finns ingen väsentlig valutarisk. Koncernen har ingen upplåning i utländsk valuta. Valutarisken i eget kapital vid omräkning av det utländska dotterföretaget är ej väsentlig för koncernen. Koncernens policy för hantering av valutarisker är främst inriktad på de operativa villkoren i verksamheten genom att få intäkter och kostnader i andra valutor än SEK att matcha varandra.
Känslighet i resultatet avseende förändringar i valutakurser uppstår främst i EUR. Väsentliga balansposter i utländsk valuta återfinns inom kundfordringar, avtalsskulder, leverantörsskulder samt upplupna och förutbetalda statliga bidrag. Kundfordringar i utländsk valuta uppgår till 0 tkr per den 31 december 2019 (31 december 2018: 960 tkr, 1 januari 2018 1 503 tkr). Avtalsskulder i utländsk valuta uppgår till 0 tkr per den 31 december 2019 (31 december 2018: 0 tkr, 1 januari 2018: 0 tkr). Leverantörsskulder i utländsk valuta uppgår till 3 487 tkr per den 31 december 2019 (31 december 2018; 346 tkr, 1 januari 2018: 167 tkr). Förutbetalda statliga bidrag i utländsk valuta uppgår till 0 tkr per den 31 december 2019 (31 december 2018; 0 tkr, 1 januari 2018: 0 tkr) och upplupna statliga bidrag i utländsk valuta uppgår till 0 tkr per den 31 december 2019 (31 december 2018: 0 tkr, 1 januari 2018: 0 tkr).
Om den svenska kronan hade försvagats med 10% i förhållande till EUR, med alla andra variabler konstanta, skulle den omräknade vinsten efter skatt för räkenskapsåret 2019 har varit 357 tkr (22 tkr) lägre. Detta till största delen som en följd av förluster vid omräkning av leverantörsskulder.
Ränterisk hänför sig till risken att koncernens exponering för förändringar i marknadsräntan kan påverka nettoresultatet negativt.
Koncernen har inte någon betydande belåning vid något kreditinstitut och placerar inte heller överlikviditet i realränte- eller statsobligationer. Effekten av en förändring i marknadsräntan är således begränsad.
En förändring av marknadsräntan med 100 punkter (en procent-enhet) skulle förändrat Koncernens räntekostnad med cirka 201 tkr där diskonteringsränta för leasingskulder svarar för 80 procent av förändringen.
Kreditrisk uppstår genom innehav i likvida medel, tillgodohavanden hos banker och kreditinstitut samt kundkreditexponeringar inklusive utestående fordringar. Kreditrisk hanteras av koncernledningen. Endast banker och kreditinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating “A” accepteras.
Koncernen har historiskt haft låga kundförluster då kunderna i stor utsträckning utgörs av stora välkända kunder. Om kunder kreditbedömts av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där finansiell ställning, historiska erfarenheter samt andra faktorer beaktas. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna och externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. Efterlevnaden av kreditlimiter följs regelbundet upp av koncernledningen.
Koncernen säkerställer genom en försiktig likviditetshantering att tillräckligt med kassamedel finns för att möta behovet i den löpande verksamheten. Samtidigt säkerställs att koncernen har tillräckligt med likvida medel så att betalning av skulder kan ske när dessa förfaller.
Koncernledningen följer rullande prognoser för koncernens likvida medel baserade på förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skulder som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Framtida kassaflöden i utländsk valuta och avseende rörliga räntor har beräknats med utgångspunkt från den valutakurs och ränta som gällde per balansdagen. Återbetalningstidpunkterna avseende lånen från Statens Energimyndighet är fastställda baserat på bedömning av när projekten kommer att genera intäkter.
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.
Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerat med totalt kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna kortfristig upplåning och långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som nettoskuld plus eget kapital.